Mina kvarter, Dalen

 Enskededalen ligger söder om Stockholms innerstad. En del av Enskededalen är ganska nybyggd och heter Dalen.  Innan Dalen byggdes var det en grusås på ena sidan av området och koloniträdgårdar på den andra. Här hämtades grus till olika byggnadsprojekt. Man ser på gatuadresserna vilken del som varit vad, t ex Grusåsgränd, Bersågränd, Täppgränd. Så området hade inte bebotts särskilt mycket innan. Men det fanns ett torp som hette Dalen från 1700-talet som revs när man byggde de nya husen. Det fanns även ett torp i närheten som hette Nytorp. Därför heter en äng nära Dalen Nytorpsängen. Där finns det även gamla gravar från bronsåldern. Går man förbi där, nära utegymmet vid Nytorpsbadet, så finns det en skylt med information som man kan läsa.

Egentligen så hade man tänkt bygga ett stort sjukhus på hela området som nu är Dalen.  Det skulle bli norra Europas största sjukhus. Många koloniträdgårdar brändes ner för att få plats med sjukhuset. Man ändrade sig så sjukhuset byggdes istället i Huddinge, det som nu är Huddinge sjukhus. Men ett litet sjukhus blev det i alla fall, som tar upp en fjärdedel av området. Dalens sjukhus är främst till för vård av äldre. Istället för ett gigantiskt storsjukhus blev det ett bostadsområde.

I Dalen finns det 15 stycken gårdar som folk bor på. Hälften av gårdarna är vanliga hyresrätter och hälften är bostadsrätter. Det finns också ett litet köpcentrum vid tunnelbanan och en simhall och ett bibliotek. Dalen byggdes mellan 1979 -1982. Husen är av varierande höjd, en del är höga fyravåningshus, de andra är låga tvåvåningshus. Jag bor i ett tvåvåningshus i en etagelägenhet med sex rum och stor terrass högst upp. Husen i Dalen påminner i stilen om andra hus som byggdes vid samma tid. Färgerna på fasaderna är olika på olika gårdar. Gårdarna har dessutom olika namn som låter som frukter, t.ex Äppelgården, Körsbärsgården och Pärongården. På de olika gårdarna finns det träd som hänger ihop med gårdarnas namn. Jag bor på Pärongården och här finns det massvis med päron i träden just nu men många päron har det blivit must av. Vår bostadsrätts­­­förening brukar göra must varje höst och bjuda på utomhus när vi har fixardag.

Den närmaste tunnelbanestationen heter Sandsborg. Det var där en man tidigare i år blev rånad när han hade trillat ner på spåret. Det var en stor nyhet som uppmärksammades både i Sverige och utomlands. Allt hade filmats med övervakningskameror. Med tunnelbannan tar det högst tio minuter att åka in till Slussen. Dalen ligger i närheten av Globen och den nya arenan Tele2 Arena. Här spelar Hammarby, Djurgården och ibland Brommapojkarna sina hemmamatcher. Man kan ofta höra fotbollssupportrarnas jubel ända till vår gård. Det kan bli väldigt livligt, särskilt när det är derby. I bottenvåningen på arenan finns det en massa nöjesställen som är öppna tolv timmar om dygnet tolv månader per år. Det heter ”Tolv Stockholm”.  Det är bra att ha nära till Globen om man vill se på konserter. Det finns också många affärer och restauranger i Globenområdet. I närheten av Globen ligger slakthusområdet som i hundra år varit centrum för olika slakterier. Nu har Stockholms stad planer på att göra om området och ha ännu fler restauranger där. De ska kalla området för ”Matstaden”. Söderstadion ska rivas och det ska bli nya kontor och bostäder. Jag tycker att Nynäsvägen som går förbi Dalen och Globen bör göras om till en biltunnel så man slipper bullret och avgaserna. Då skulle man kunna bygga hus över Nynäsvägen istället. Det behövs när det är sådan brist på bostäder i Stockholm.

Jag har bott i Dalen i nästan hela mitt liv. Mitt första år bodde jag på Rådmansgatan i Stockholms innerstad. Anledningen till att mina föräldrar flyttade hit var för att de tyckte att det verkade barnvänligt. Ett exempel på det är att Dalen i stort sett är bilfritt där barnen leker. Man får inte köra in på gårdarna. Det finns också gott om lekplatser. På somrarna så är barnen ute och leker till sent på kvällen. De leker tjuv och polis och kurragömma. Man hör barnen springa runt, skrika och skratta.

Jag har två olika personer som jag minns från min barndom. En kallades Berra och var alkoholist. Han bodde i en lägenhet som var i hörnet på gården. Han lade sin nyckel under dörrmattan när han gick ut. En gång såg någon var han placerat ut nyckeln och stal saker i hans lägenhet. Det jag kommer ihåg mest är att han sade att han brutit alla ben i kroppen och att alla barn trodde på honom för att han gick med kryckor. Han var rolig och skojade alltid med barnen. Den andra personen heter George. Han var manodepressiv och det gjorde så att han hade humörsvängningar. En dag kunde han helt plötsligt komma med godis och bjuda alla barnen och vid ett annat tillfälle trampa luften ur en fotboll för att han inte kunde kicka med den. När han var deprimerad så såg man inte honom på flera månader och när man väl gjorde det så hade han odlat skägg. Då såg han ut som en helt annan person och var som en annan person på sättet. När han var manisk så kunde han spela opera på nätterna och störa grannarna. Till slut fick hyresvärden anställa en Securitasvakt för att folk var rädda för honom för att han kunde bli väldigt hotfull.  Nu har han flyttat från Dalen. Berra har jag inte heller sett till på länge.

Dalen är ett område med hälften svenskar och hälften invandrare. Det ligger mitt i ett område med många villor och skiljer sig från resten av Enskede där det knappt bor några invandrare alls. Lite har det rykte som ett ghetto. Många tror ändå att området kommer att bli mer attraktivt för att det ligger så bra till, både nära stan och nära Globenområdet. Förut tyckte jag om Dalen men nu har jag tröttnat på stilen. Småungarna har en jobbig attityd och visar ingen respekt. Men det finns alla möjliga slags  Dalenbor.

Källor:

http://sv.wikipedia.org/wiki/Dalen

Muntlig information från en Dalenbo (min mamma).