Karin Maria Boye är en svensk författare men också poet. Hon är född i år 1900 i Göteborg, Sverige. Var mest känd som poet men var också författare till några romaner, noveller och artiklar. Hon är troligen mest känd på grund av sin dystopiska science fiction-roman Kallocain.

Utdrag ur härdarna.

Från en stygg flicka

Jag hoppas du inte alls har det bra.

Jag hoppas du ligger vaken som jag

och känner dig lustigt glad och rörd

och yr och ängslig och mycket störd.

Och rätt som det är, så får du brått

'att lägga dig rätt för att sova gott.

Jag hoppas det dröjer en liten stund...

Jag hoppas du inte får en blund!

Språket är lite otrevligt och verkar vara i denna dikt verkar poeten vara hämndlysten. Språket är inte så jättefint men det är inte själva meningen tror jag.

 

Du är min renaste tröst

Du är min renaste tröst,

du är mitt fastaste skydd,

du är det bästa jag har,

ty intet gör ont som du.

Nej, intet gör ont som du.

Du svider som is och eld,

du skär som ett stål min själ --

du är det bästa jag har.

I den här dikten verkar poeten ha skrivit om det bästa hon hade. Antagligen sin kärlek för att det både är negativt och positivt, men på ett positivt sett. Poeten använder sig av lite finare ord i den här dikten.

Önskan

Ack låt mig leva riktigt

och riktigt dö en gång,

så att jag rör vid verklighet

i ont som i gott.

Och låt mig vara stilla

och vörda vad jag ser,

så detta får bli detta

och inget mer.

Om av det långa livet

en enda dag var kvar,

då sökte jag det vackraste

som jordlivet har.

Det vackraste på jorden

är bara redlighet,

men det gör ensamt liv till liv

och verklighet.

Så är den vida världen

ett daggkåpeblad

och ini skålen vilar

en vattendroppe klar.

Den enda stilla droppen

är livets ögonsten.

Ack gör mig värd att se i den!

Ack gör mig ren!

Språket poeten använder i den här dikten är bra och orden bara flyter ihop tillsammans som rinnande vatten. Budskapet i den här texten poeten försöker sända är att hon vill ha ett liv som ska vara riktigt och inte halv riktigt.

Gustav Fröding

Född år 1860 i Karlstad, Sverige. Var en svensk poet. Han levde ett sorligt liv och många runt om han i hans familj dog. Därmed blev han senare alkoholist och köpte kärlek för pengar och blev instängd på ett mentalsjukhus ett tag. 

Gråbergssång

Stå
grå,
stå
grå,
stå
grå,
stå
grå,
stå
grå-å-å-å.
Så är gråbergs gråa sång
lå-å-å-å-å-å-å-å-ång.

Den här dikten har inte så jätte speciellt språk

En ghasel (Gustaf Fröding)

Jag står och ser på världen genom gallret;

jag kan, jag vill ej slita mig från gallret,

det är så skönt att se, hur livet sjuder

och kastar höga böljor upp mot gallret,

så smärtsamt glatt och lockande det ljuder,

när skratt och sånger komma genom gallret.

Det skiftar ljust av asp och al och björk,

där ovanför står branten furumörk,

den friska doften tränger genom gallret.

Och över viken vilket präktigt sken,

i varje droppe är en ädelsten,

se, hur det skimrar härligt genom gallret!

Det vimlar båtar där och ångare

med hornmusik och muntra sångare

och glada människor i tusental,

som draga ut till fest i berg och dal;

jag vill, jag vill, jag skall, jag måste ut

och dricka liv, om blott för en minut,

jag vill ej långsamt kvävas bakom gallret!

Förgäves skall jag böja, skall jag rista

det gamla obevekligt hårda gallret

- det vill ej tänja sig, det vill ej brista,

ty i mig själv är smitt och nitat gallret,

och först när själv jag krossas, krossas gallret

Här så repeterar Gustav Fröding dom två sistan bokstäverna efter varje rad i 3 stycken. Sedan repeterar han de två sista bokstäverna efter varannan rad i det tredje stycket. Den här målar han upp en bild med en metafor ”draga ut till fest i berg och dal”. Den handlar sorgsna liv bakom galler.

En kärleksvisa (Gustaf Fröding)

Jag köpte min kärlek för pengar,

för mig var ej annan att få,

sjung vackert, I skorrande strängar,

sjung vackert om kärlek ändå.

Den drömmen, som aldrig besannats,

som dröm var den vacker att få,

för den, som ur Eden förbannats,

är Eden ett Eden ändå.

Den här dikten är lite sorlig då han berättar om sitt liv att han behövde betala prostituerade för kärlek. Men han skriver ändå att kärlek är vackert ändå.

Erik Gustaf Geijer

Född år 1783 den 12 januari.

Jämfört med dom andra poeten Erik Gustaf Geijer ett mer framgångsrikt och det verkar som om han inte var deprimerad.  Erik betraktas som en av de svenska nationalismens fäder. Efter år 1838 blev han en även en betydelsefull förspråkare av liberalism.

Erik Gustaf Geijer - Bergsmannen

Genom klyft till schakt

jag går malmen till möte;

den urgamla prakt

i bergens sköte,

den lockar med makt

åt djupet mitt sinne.

Jag vill bädda mig där;

jag vill se vad där är;

jag vill bo där inne.

I djupets gömma,

som har intet namn,

i mörkrets eviga, tysta hamn,

där kretsa, där strömma

de ådror, som tömma

metallernas svall ur sin levande famn.

Som solglans i natten

guldet blänker

i djupan sal.

Se, silvret stänker

med stjärnors tal

den funna skatten! —

Som evig vård

ikring jordens barm

står kopparen hård,

och järnet är kraft uti senor och arm.

Vad som sker där uppe

mig icke bryr.

Jag önskar, jag sluppe

se dagen, som gryr

över jordens slätt.

I solens sken,

där ävlas, där jagar

i alla dagar

på lätta ben

en lumpen ätt

för föda och gröda

och rocken grann

och sysslor och möda

och vagnar och spann

till harm för varann,

som vore dem icke jorden nog stor,

vår eviga mor.

Jag sitter i berget och ser däruppå:

där hör jag min moders pulsar gå.

Dess hjärta slår

i dag som i går,

medan släkten försvinna som droppar i haven.

Den modern älskar, han går till dess barm;

där lär han sig tåla, där vilar han varm

som i vaggan eller i graven.

Hennes förstfödde son min stamfar var;

han föddes högt upp i Norden.

En jätte var han. Hon honom bar

till att härska vitt över jorden.

Kom så en listig, förslagen stam

av Asar ur Österns guldport fram.

Min fader gick då i berget.

Och jordsöner föllo för solens ätt,

han utdrevs, den gamla gästen "“

de nya, de plöjde, de skipade rätt,

de byggde städer och fästen.

Min fader såg det i bergets sal.

Vred blev han — då ristades berg och dal,

och mänskorna lupo förskräckta.

Då rev han av halsen sitt silver och guld

och kopparen från sitt hjärta;

av blixtrande stål tog han handen full,

han gav det till mänskornas smärta.

De togo det mot. De dräpte varann:

för guld och för silver blodet rann

utöver den vredgade jorden.

Lik fader jag sitter i bergets band:

metallerna ger jag i ljuset.

Från mig kommer järnet i kämpens hand

och guldet i konungahuset.

Då mänskorna bloda jorden full

för penningar, stjärnor och kronor och gull,

ler jag i min moders salar.

Där hör jag, hur hennes hjärta slår

i dag som i går,

som för tusende år,

medan människorna fly som en suck av smärta.

Den modren älskar, han går till dess barm;

där vilar han ljuvligt, där sitter han varm,

och dör, tryckt till hennes hjärta.

Har varierat i de olika styckena med rim i vissa och sedan sluta de 2 sista bokstäverna på varannan rad. I den här berättelsen verkar det som om han skriver om den beundransvärda bergsmannen i norden.

Erik Gustaf Geijer – På sjön

Ro, ro på den stilla sjö,

i morgon blåser kallt över strand och sjö.

Ro, ro på den stilla sjö,

i morgon blåser kallt över strand och sjö.

Ja den här dikten repeterade han de olika meningarna på samma sätt. Jag tycker inte det är något speciellt med den här dikten. Ganska långtråkig.

Erik Gustaf Geijer – De Små

Hoppa, dansa,

dockor ansa,

lyssna till pappas röst.

Bannas, glömma,

leka gömma,

somna vid mammas bröst.

D'ä vårt tidsfördriv,

d'ä vårt lilla liv,

nog kommer den som stör det,

levnad, svett och tråk,

huvudbry och bråk,

men vi, vi rå ej för det.

Jag tycker den här dikten är ganska intressant. Den får mig att föreställa mig min egen barndom lite på ett sätt. Erik har rim efter varje rad förutom på två ställen som får den här texten att kunna bli läst lätt som rinnande vatten.

Arbeta med debattartiklar

Innehåll:

Svara på frågorna.

Fråga 1: ”För inte så länge sedan var föräldrarna stolta om deras barn var duktiga i skolan. Ja, det gällde om döttrar var duktiga i skolan också” Så skriver debattörerna i artikeln. Hur ser man på duktiga flickor nu menar de?

Svar på fråga 1: Jag tror att tjejerna som presterar bättre än killarna trycks ned av miljön omkring dem. Ett exempel är föräldrar som säger åt sina döttrar som är ambitiösa att det inte ska plugga alldeles för mycket. Föräldrarna ger för lite beröm till sina döttrar som är ambitiösa. Men om en kille gör bra ifrån sig i skolan får han mer beröm.

Fråga 2: I artikeln talar debattörerna om härskarteknik. Beskriv vad det är.

Svar på fråga 2: Jag tror härskarteknik är ett slags sett att trycka ner folk på olika sätt. Genom att t. ex som i den här debatten att kalla duktiga tjejer för presentationsprinsessor. Att få dem att tvivla på om att det är något bra att vara ambitiös eller något negativt.

Fråga 3: Debattörerna menar att problemet inte ligger hos de duktiga tjejerna. Vad ser de som problemet?

Svar på fråga 3: Att samhället påverkar på de ambitiösa tjejerna negativt men också att en miljö runt omkring där de istället för att få beröm får en negativ respons på sin hängivenhet till plugget. Befogenheten och feedbacken mellan en kvinna och en man är inte alls den samma.

 Fråga 4: Hur tycker de att man bör bemöta de duktiga tjejerna?

Svar på fråga 4: De tycker man ska bemöta dem med hyllningar, bekräftelse, trygghet och svängrum i en jämställd miljö. Alltså vill debattörerna att man ska bemöta tjejerna på samma sätt som man bemöter killarna. Alltså med samma jämställdhet.

Ord och uttryck:

Förklara vad debattörerna menar med följande. Tänk särskilt på det kursiverade.

A ”när unga kvinnor är superduktiga och slår killarnas betyg med hästlängder”

B ”experterna lägger pannorna i djupa veck”

C ”För det första så har ordet presentation fått en fadd smak”

D ”Har de senaste årens genusdebatt helt gått er om intet?”

E ”Att bilden av tjejer som är snälla och söta fortfarande sitter så hårt inetsad”

F ”de är lika mångfacetterade som killarna är”

A: När de unga kvinnorna är riktigt duktiga och har ett mycketbättre betyg än vad killarna har.

B: Att de som är bäst på sitt yrke till och med behöver fundera för att lösa någonting som dem är experter på.

C: Ordet presentation har börjat användas som ett negativt ord istället för ett positivt som de var innan de senaste åren.

D: Har dem senaste debatterna om könen redan misslyckats?

E: Att bilden på tjejer som är snälla och söta sitter kvar som stereotyp eftersom att kvinnor som tar för sig för mycket är udda och det är mer normalt att vara ”snäll” och ”söt”.

F: De har samma rätt att vara stökiga som killarna.

Mönster:

Svara på frågorna:

Fråga 1: Var i debatt artikeln presenteras tesen?

Svar på fråga 1: Jag tycker att tesen presenteras i både Rubriken och ingressen men också tredje stycket.

Fråga 2: Vilka argument hade debattörerna för sin tes?

Det argumentet jag såg att Rappe och Sjögren använde sig mycket av var brist på jämställdhet.

Fråga 3: Hitta de retoriska frågorna som finns i debattartikeln.

Svar på fråga 3: Men alltså, presentationsprinsessa – vad är det för ord?

Var finns styrkan i det?

Vem vill vara en presentationsprinsessa?

Har de senaste årens genusdebatt helt gått er om intet?

Är inte hyllningar av dem, bekräftelse, trygghet och svängrum i en jämställd miljö bättre?

Vad gör det med deras självkänsla?

Hur påverkar det uppfattning om världen?

Fråga 4: Debattörerna använder slanguttryck trots att debattartiklar oftast har en formell stil. Vilka kan du hitta? Varför använder de slanguttryck, tror du? Tycker du att det är lyckat?

Hästlängder, presentationsprinsessor, tagga ner, bromsa, slacka, feedback.

Jag tror det är för att yngre personer ska kunna associera sig med texten lättare och inte bara vuxna. Jag tror den yngre läsaren känner en liten större koppling jämfört om det skulle vara skrivet utan någon som helst slang. Jag tror att det är lyckat, ja.

Hjärnan en liten del av olika djurs inre men ändå allt som räknas.

Hjärnan den delen som bestämmer vem man är och hur man agerar.

Hjärnan något som alla människor har men i svåra tider kan stängas av.

När hjärnan stängs av är det lättare att agera som en robot och göra något utan att tänka.

Men när kommer tiden då människor ändras till det bättre?

När kommer tiden då människor utvecklas till att bli så smarta att det inte bara följer order?

När kommer tiden då världen inte kommer ses som en galen plats?

Världen kräver att just människor förändras till det bättre.